Lördagskväll i London. De regnade som vanligt och jag stannade hemma med vänner. Couscoussallad, jordgubbar, öl och vin och massa musik. Vi låg på golvet och lyssnade igenom alla Michael Jacksons album. Och vi kollade på alla Micheals musikvideos vi kunde hitta, vi projekterande dem på väggen, och låsades att vi var där, i publiken.

Jag frÃ¥gade de andra om de trodde att Michael Jackson skulle vara lika stor och populär som han är idag om han inte hade blivit vit med Ã¥ren, om hans hudfärg inte hade ändrats. Med ”stor” menade jag sÃ¥klart inte stor i betydelsen musikalisk inflytelserik, utan stor i antal sÃ¥lda album, stor i folkmun, stor popularitet, ja ni förstÃ¥r.

Vi funderade ett tag. Instinktivt ville alla säga ”nej, sÃ¥klart hudfärg, eller kön för den delen, inte pÃ¥verkar sÃ¥dant”. Min amerikanska vän sa att han inte trodde ”race” var sÃ¥ betydande längre, i alla fall inte i USA, i alla fall inte de senast 20 Ã¥ren.

Men tittar man på listan över artister med flest sålda album ser den läskigt vit ut, och läskigt mannlig.

Varför?

En anledning kan ju vara att det är vita män som sitter på pengar i världen i dag, vita män har råd att köpa skivor, och de köper helst skivor gjorda av andra vita män. Men varför köper vita män vita manliga skivor? Rasism? Sexism? Eller handlar det helt enkelt om vad man kan relatera till?

Nja eller nej säger jag. Världen är orättvis och jag tror detta speglas i musikindustrin. Vita män, framför allt i de högre klasserna, har lättare att lyckas när det gäller precis allt. Även när det kommer till göra och sälja musik. Vita mäns musik är inte bättre, men de blir ändå större stjärnor och får mer betalt. Precis på samma sätt som vita mäns ledarskap är inte bättre men det sitter där de sitter, och får mer betalt.

Så med detta resonemang skulle Michael Jacksons hudfärg alltså spela roll. Hade han inte varit vit hade han kanske varit en Jimmy Hendrix, någon alla känner till och vet är betydelsefull, men inte mycket mer änså. Michael skulle inte vara The King.

Vad tror ni?

Här kommer en mycket bra video från The King. Skulle jag kunna dansa sådär skulle jag vara lycklig.Tänk att glida in på en jobbintervju på detta sätt, det vore coolt.

Ps bilden högst upp kommer från The 1 and only Ali Cat

Den här texten skrevs av johanna, den juli 20, 2009 19:36, kategoriserad som Feminism, Musik and tagged Michael Jackson, Rasism, Sexism, The King, Världens mest sÃ¥lda album. Lämna kommentarer här. (Du kan även följa alla kommentarer via RSS).